Monday, 25 April 2011

Grappa

Det var inte igår! 
Absolut inte. Det var hiskeligt många dagar sedan.

Har inget av värde att kläcka ur min rödfnasiga kropp sedan jag återvänt till svensk mark, that's the one and only reason. För att vara alldeles uppriktig hade jag nog storknat om inte Ida Karlsson också befunnit sig på svensk mark, och skänkt mig trösterika sommaröler på Gröne Jägarn lite nu och då.

Giv mig styrka. Idag har jag sålt en kamera. Imorgon skall jag sälja en gammal gul cykel. På detta vis skramlar jag ihop till linsvätska, present åt en syster, samt finansierar förhoppningsvis valborgsmässosupen.
Som är ett nödvändigt ont i dessa kärlekslösa, frustrerade dagar.
"Come here, wish you were in my room" får jag höra på fb-chatten, från mer än en kille borta i det forna Östtyskland. Det vrider sig i min frustrerade uppenbarelse, som inte fått utlopp för sina lustar på bra många veckor... Kanske skulle man hitchhika ner till Malmö, simma över till Hamburg, och sedan är man så gott som i sängkammaren redan?

Tål att övervägas. På guldvåg.

Imorgon är det tisdag, aj vad festligt, då ska det bli livat i luckan, jag har ju lovat mamma att laga middag!
Det ska vi nog lyckas sprida ut över det dygnets alla vakna timmar.

Vi hörs om utgången

Er evigt tillgivne

Thursday, 31 March 2011

Grace

Hey guys! The amount of days I have left in this summery city are not really increasing. Now it's just five left of them, and I'm trying my best to fill them up with coffee, sunshine, 20 degrees and well... The gymnastic sexyness you can spot here down under. It's really amazing how fit and attractive I look on the pole, I'm a natural born! Finally, after 21 years of restless strolling along the grounds of this earth, I've found my call. I've found what Mozart found in music! I belong on the pole, Amen.


Sunday, 27 March 2011

Under övriga upplysningar...

... Hittar vi detta:

- Jag är besatt av smhi.se. Har en morgonrutin som börjar med att jag kollar vädret för morgon/middag/kväll i Stockholmsområdet. Går vidare med resten av Sverige. Scrollar sedan ned till fliken som kort och gott heter "Vädret", där besökaren erbjuds en mer detaljerad version av dessa rapporter, samt en veckoprognos. Sedan kommer det mest spännande inslaget - Vädret i Leipzig! Med en högerhand alldeles svettig av upphetsning, klickar jag på länken "Världsväder", och får upp den Flashbaserade Europakartan. Där, Tyskland, Leipzig, hur många grader? Ok, måndag, tisdag onsdag då?


Tillfredsställd. Dagen har fått sin ultimata kickoff, och jag är redo att ta mig an livet, fram tills nästa rapport släpps (11.15 för Stockholm)...



bild lånad från (all makt åt) smhi.se 

Mina linser har varit i för länge

Hej klockan två (aj nej, nu slog datorn om till tre) på natten! 

Här sitter jag och glor med geggiga grisögon, och upptäcker vanor jag inte tidigare kände till i min ömma moders sömnrytm. (Dvs. hon stiger upp och kissar varannan timme! Hur orkar man? Man rubbar ju the smootheness alldeles om man ideligen far upp, floff-  Ut i kylan, iväg till klinkergolvet? Oerhört frustrerande för tonåriga tjugoettåringar som inte är vana vid tillsägelser, för övrigt.)
"Nej men guumman", låter det, "ska inte du sova? Klockan är ju tre! Tänk på att vi flyttar fram klockan en timme inatt!"

Eh, jo. Men det skiter väl jag i, jag tittar ju på Youtubeklipp. Fast det där som flyter runt allra mest just nu, med mobboffret som ger igen, är lite för  violent material för min smak. Det ser ut som om killen har ihjäl den andre vilket aldrig är upplyftande att titta på. Jag greppar temat, väger det i handen, fram och tillbaka, men nej. Den lille tanige mobbaren går ju nästan av på mitten, smack mot betongen. Jag ser inte det vackra i det.

Ack, jag klarar inte av våld! Inte i några sammanhang. Får sura uppstötningar, oavsett om det är fiktion eller verklighet. Fight Club exempelvis, skulle jag aldrig få för mig att utsätta mig för. Mår tillräckligt illa när mitt norra öga skådar en helgjuten revolver i en gammal stumfilm från nittonhundratalets första hälft.
Mes! Tjej! Vante! Hare! 
Pösigare än en bombmurkla, det är jag det, och oj vad jag trivs. Idag såg vi en film på norska, där de spelade Joy Division, och hette Ynge, Helge och Jarl. De dansade i ett regn skapat av innehållet i en Saccosäck. Vilt! Det var en scen i min smak.





Våldsam betongsving



Saturday, 26 March 2011

Moderkakan

Idag är det alls ingen vår mer, iskallt och ruggigt. En rugguggla blir man. I vilket fall så har min genomfrysta Stockholmsmamma tagit sig de 1034 kilometrarna över havet, och skall mötas upp på Hauptbahnhof om knappa timman.

Fint! Alla mina kläder är fula! Det är de jämt. Skrynkliga, billiga och jäkliga. På tal om skynklig lade jag ner äckligt mycket tid på att skriva ett personligt brev till IKEA på tyska, och så fick jag ett automatiserat avslag efter några timmar. De läste alltså inte ens skiten. Tack Tyskland, tack för ert stöd i min svåra kamp. Tack för att ni refuserar mina tappra försök att få känna mig som en i mängden, einer unter euch...

Skrynklig bombmurkla by Magnus Källberg. Klassiker.
Mer om bombmurklan står att läsa här:  http://svampklubben.org/april2007.html


Simma lugnt
Zorro

Friday, 25 March 2011

Oförmågan att styra sig själv

... Skulle skriva ytterligare en välkomponerad, slagkraftig jobbansökan ikväll, men kommer inte till skott.
Beter mig pinsamt nervöst, dricker tretton koppar te på raken (varierar mellan billiga "Schwarzer-mischung" och skitgoda, dyra "Ananas Traum"), kollar mailen 56 gånger i minuten. Ska lägga ner nu. Ska sova på saken, sen lägga ner. Han är ändå alldeles för annorlunda, och jag flyttar strax 1034 km bort. Men tänk om man bara kunde få rufsa runt i hans lockiga hår innan man åkte...
Hopplöst!

Idag var det sommar i Leipzig, jag gick gata upp och gata ner med bara ben och en tunn kofta och fotograferade staden uppifrån ett berg.

Thursday, 24 March 2011

En lång dags färd mot badrummet

Hej! Jag vaknade just. Vad fint. Lyckas aldrig komma upp före elva om jag sover hemma själv, oavsett om jag skulle ha lagt mig klockan sju kvällen före. Till frukost åt jag två rågkex, ett med paprikakladd och ett med äggröra! De kittlar dödsskönt i kistan.

Jag måste komma till insikt om vad jag ska ta mig till! Inte sitta här och beskriva min frukostlunch! Jag måste boka ett flygplan! Här kan jag inte sitta längre, det leder ingen vart alls. Alls, Stina, alls! 
I Stockholm kan jag åtminstone bo gratis, och stundom sitta på snuskiga bufféhaket med Ida K och diskutera mina bråddjupa problem som med hundra procents säkerhet är ganska lika IdaKs egna en gång i tiden...

Men först måste jag duscha! Igår hade vi vår andra lektion i poledancing, sporten som designats enkom för Stina Bäckströms vältränade uppenbarelse. Det gick skitbra, jag fick klassens övriga fyra medlemmar att skratta högt minst fem gånger. Inte fan har jag armmuskler att uppehålla alla mina kilon på en stång, samtidigt som jag svingar mig tre varv runt den, och det påstod jag heller aldrig.

Nu gick Robert in i badrummet, hihi... 

Förbannade tomte, han ska få igen, jag ska dränka hans fiskar